Skidåkning i Garmisch-Partenkirchen – där alperna börjar
Kontraster i resandet är nog det vi uppskattar mest. Tänk dig att du kliver av på en av Europas största och mest trafikerade flygplatser. Vid bagagebandet hör du språk från alla världens hörn. När vi befinner oss här i januari så vilar det en mystisk och påtagligt positiv känsla bland de resenärer som kommer släpande på sina långa skidbagage.
För från Münchens flygplats tar det dig bara 1,5 timmar att nå alperna. Allra först kommer du till Garmisch-Partenkirchen. Under den tiden passerar du storstad, förorter, böljande landskap och sedan: pang! Så står de där, de majestätiska bergen. Med Zugspitze, Tysklands högsta berg på 2962 meter över havet, glittrandes i vintersolen. Nu får även vi och våra konferensgäster ett förväntansfullt skimmer i blicken. Tystnaden sänker sig först i transferbussen innan peppen kickar igång och de flesta gäster pratar i mun på varandra av förväntan.
Garmisch-Partenkirchen ligger i södra Tyskland, precis vid gränsen till Österrike, och är en av landets mest ikoniska vintersportorter. Redan 1936 hölls vinter-OS här, och mycket av den traditionen lever kvar – inte minst i backarna. Det är en plats där allt är inom räckhåll: skidåkning, god mat, vackra vyer och oväntat stilfulla hotell.
När vi anlände var det snö i luften och minusgrader. Skidåkningen i Garmisch är förvånansvärt varierad. Det finns gott om röda och svarta nedfarter för den som vill ha utmaning, men också enklare partier för nybörjare eller den som bara vill cruisa ner i lugn takt. Från toppen av Zugspitze känns det som att man ser varenda bergstopp i hela alperna.
Vad kan man göra?
En av de stora fördelarna med Garmisch-Partenkirchen är att det är en levande stad, inte bara en resort. Efter skidåkningen behöver man inte nöja sig med en afterski eller ett hotellrum – här finns ett centrum med restauranger, kaféer och små butiker. Vi testade både det traditionella och det mer oväntade. Gasthaus zur Schranne serverar rejäl, klassisk bayersk mat i rustik miljö, medan Thai Street Food blev en favorit när vi hade tröttnat på schnitzeln.
Det finns mycket att göra i Garmisch-Partenkirchen även bortom skidåkningen. Vandringslederna startar direkt från staden, och många av dem är tillgängliga året runt. Vi hann med ett kortare vandringspass längs floden en eftermiddag, men planerar redan att komma tillbaka under barmarkssäsongen för att uppleva området till fots. Partnachklamm, en smal ravin med vattenfall och gångbroar, är också värd ett besök – särskilt vintertid när isen formar skulpturer längs väggarna.
Hur tar man sig dit?
Att resa hit är enkelt. När vi lämnat glada, nöjda och lite trötta gäster på Munchens flygplats några dagar senare tog vi tåget hela vägen till Garmisch-Partenkirchen Hauptbahnhof, det är bara ett enda byte mellan flygplats och Garmisch-Partenkirchen. Stationen ligger mitt i stan, så man är snabbt på plats utan krångel. Det märks att orten är van vid besökare – allt från lokaltrafik till skiduthyrning fungerar utan friktion. Som svensk uppskattar man tysk ordning.
Garmisch-Partenkirchen är ingen plats som ropar efter uppmärksamhet. Den har inte samma flashiga profil som vissa andra alpina destinationer. Men det är just det som är dess styrka. Den lever på riktigt, året runt. Här får naturen och bergen ta plats, utan att konkurreras ut av högljudd underhållning eller överdriven lyx.
Vi åker gärna tillbaka. Kanske på vårkanten, för vandring. Kanske nästa vinter igen, för att återvända till vyerna från Zugspitze. Oavsett säsong är det här en plats som stannar kvar, långt efter att resväskan är uppackad.
Adventus tipsar
Boende
● Das Graseck – Läge: wow. Ett lyxigt hideaway med spa mitt i naturen.
● Hyperion Hotel – Centralt läge.
● Riessersee Hotel – Sjöläge! Perfekt för morgonpromenader innan dagens äventyr.
Matpauser som sitter där de ska
● Thai Street Food – För den dagen när du inte orkar schnitzel.
● Gasthaus zur Schranne – Rejält, klassiskt och tyskt.
● Maronis – Lunchställe med lokal känsla och snabba rätter.
Upplevelser du inte får missa
● Zugspitze – En tur upp på Tysklands högsta topp ger belöning både för ögat och benen. Utsikten? Magiskt. Du behöver absolut inte vara skidåkare, faktum är att de flesta besökare här uppe inte åker skidor.
● Vandringsleder utgår direkt från stan – både för nybörjare och mer rutinerade ben.
